Ökenrally med motorcykel är en farlig motorsport! På kort tid har tre förare förolyckats.
För tre månader sedan omkom fransmannen Richard Sainct i Rallye des Pharaons i Egypten.
Årets Dakar-rally har hittills skördat två motorcykelförares liv. I förrgår avled den 41-årige spanjoren José Manuel Perez och igår omkom Fabrizio Meoni efter en vådlig krasch i låg fart.
Efter det att KTM mist två av sina toppförare (Sainct och Meoni) på kort tid avråder de alla KTM-förare från att fullfölja rallyt. KTM låter dock alla team, förare och sponsorer avgöra själva. KTM som dominerar rallysporten ska nu ta ställning till huruvida tävlingsverksamheten ska fortgå.
De svenska förarna fullföljer rallyt! Bertil Marcusson ligger just nu på 35:e plats medan Bosse Hansson ligger på en 53:e.
P-G Lundmark om Fabrizio Meoni;
Min stora förebild sedan år 2001 års dakarlopp har varit Fabrizio Meoni. Han hade styrkan, kraften och körskickligheten att kunna avgöra en specialsträcka i dakartävlingen på samtliga underlag.
Jag minns speciellt en dag i mitten av 2003 års tävling. Dagen innan hade jag vunnit specialen och startade följaktligen först. Jag blev snabbt upphunnen av Despres och Saincts åkte sedan tillsammans med dem resten av dagen och farten var i mitt tycke besinningslös. Där vi står vid målgången och blir intervjuade om hur dagen har varit så hör vi en tvåcylindrig KTM 950 som stadigt ligger i ett varvtal som tangerar vartalsstoppen. Meoni som startade bland de sista förarna på grund av tekniska problem dagen före kom flygandes med sin 200 kilos tvåcylindriga best till motorcykel. Han formligen flög över mållinjen och jag kände hur håret reste sig i nacken och på armarna. Han hade tagit in mer än tio minuter på oss. Det formligen forsande adrenalin ur honom när han stannade vid oss, blicken han gav oss andra förare vill jag aldrig se någon mer gång hos en konkurrent. Det kändes nästan som om det var ett onaturligt väsen som stannande bredvid oss andra dödliga. Varelsen som stod där bredvid oss kändes komma från en annan galax. Där stod alltså den blivande vinnaren det året, Saincts och tvåan Despres med hakorna nere i backen. Vi påminde nog mer om tre knipholkar än om så kallade ”dakarhjältar”.
Från den stunden blev han en levande legend och förebild för mig som ingen annan idrottsman klarat av att vara i närheten av.
Och nu är han död…