21 november, 2024
Nittiofem hästkrafter stark V-twin. Blottad fackverksram, radiellt monterade bromsok med ABS. Liten toppkåpa. Det råder ingen tvekan om att Aprilia menar allvar med nya Shiver 750 GT och siktar mot att den ska ta viktiga marknadsandelar.
Men konkurrensen är hård. Utseendet påminner en del om Kawasaki Versys. Aprilia har exempelvis använt en liknande konfiguration på den sidomonterade stötdämparen bak. Samtidigt för motorn, en italiensk temperamentsfull V-twin, tankarna mer mot Ducati Monster.
Just de eldiga italienska takterna bekräftas när motorn ryter igång. Ljuddämparna har säreget formade slutrör och dämpar inte särskilt mycket av motorns skönsång. Om det är skoj eller irriterande är givetvis upp till var och en att bedöma.
Väl på sadeln slår det mig hur smal och lätt Shiver GT är, men den upplevs absolut inte som rank och nervös på grund av det.
Motorn svarar fint. Kanske har det med det elektroniska Ride-by-wire-systemet att göra. Det finns alltså ingen fysisk förbindelse mellan gasreglage och motor. Gaswiren är kopplad till en dator som styr spjällen separat. Detta system har fördelar då datorn bättre kan beräkna hur mycket spjällen ska öppnas och optimera förbränningen.
Du kan som förare också välja mellan tre olika mappningar på motorn; Sport, Touring och Rain vilka ger olika karakteristik och effekt. På topp uppger Aprilia att det är 95 vilda hästar, men de leveraras snällt och med grimman kopplad.
Överlag är kvalitetsintrycket godkänt, men låsmekanismen på de två förvaringsfacken kunde varit bättre. Locket till det vänstra facket envisades med att öppnas på vid gavel i farter över 90, och gick inte på något sätt att stänga utan najtråd eller kontaktlim.
Totalt sett är Shiver GT en praktisk motorcykel som fortfarande är italienskt eldig, exklusiv och exotisk. Den duger till många typer av körning och på köpet får du radialbromsar med ABS samt det trevliga morrandet hos en pigg V-twin.
Plus
Pigg och allmänbildad. En mycket trevlig allroundmotorcykel. Utmärkta bromsar.
Minus
Priset är i högsta laget. Detaljkvaliteten för mindre detaljer kan bli bättre.
Publicerad i Bike nummer 9 2009.
Text: Jacob Bergström
Bild: Simon Grabiec
