Ljuset sveper svagt genom källaren, i mitten av ringen träder en ny kombattant in. Till skillnad från konkurrenterna med trasiga linnen och ärrade överkroppar kommer BMW F 800 R iklädd välstruken märkesskjorta, lätt på glänt, med ärmarna uppkavlade. Vi rycker tag i slipsen, sliter av glasögonen och startar med en rak höger. Visa vad du kan, slipsnisse…
Registret har kort stubin och det är mellan 6000 till 8000 varv som parallelltwinnen slår till som hårdast. Kraften levereras följsamt och lätthanterligt. En bänkkörning visar att BMW är ovanligt ärliga i sin effektangivelse, av 87 angivna hästkrafter förvinner endast en på vägen till bakhjulet.
Motorn är densamma som återfinns i övriga F 800-modeller och i sin helhet är det inte mycket som skiljer R från dess kåpbeklädda syskon med beteckningarna S och ST. Mjukvaran är omprogrammerad och det sitter andra spjällhus i R-modellen.
På det visuella planet är det tydligaste att kåporna har försvunnit och att framljuset plockats från F 800 GS. Den stiliga enkelsvingen har ersatts av en konventionell (för att hålla kostnaderna nere). Remdriften har ersatts med kedja, något som bådar för att du kan byta drev – och det skulle inte skada. Utväxlingen för de tre första växlarna är oförändrad och de tre övriga har kortats ner för att bättre passa in på långsammare landsvägar.
För buskörning (läs bakhjulskörning), är tvåan och trean alldeles för högt utväxlade och trots motorns lätthanterliga, men lätt vildsinta karaktär, känns paketet allt för tyglat. Ljudet ur det kortade avgasröret har en distinkt klang, den gurglar med vibrato under acceleration för att rapa och spotta högljutt när du slår av på gas från högre varvtal. Enligt BMW är det här ett fenomen som samtliga modeller fick i och med övergången till de hårdare avgaskraven Euro 3. En ventil skickar in luft i avgassystemet från luftburken så att oförbränt bränsle antänds vid just avslag. Med ett öppnare system utlovas eldsflammor och knallar.
Motorns karaktäristiska gångart letar sig snabbt ut i styre och fotpinnar – det är lågfrekventa vibrationer som blir störande framför allt i motorvägsfart.
En fullträff är däremot ergonomin som är föredömligt utformad – kroppens alla vinklar ler när du sätter dig i sadeln för första gången. Du sitter upprätt, med lagom lutning framåt som fungerar perfekt med det lätt tillbakadragna styret. Sitthöjden är relativt låg som standard, men det finns tillbehörssadlar som både sänker och höjer mankhöjden. Sätet är för övrigt både komfortabelt och välformat, en lätt upphöjning lägger sig som en stödjande hand över stussen vid kraftig acceleration.
Instrumenteringen är tydlig och innehåller det viktigaste, så som bränslemätare. Färddator är ett tillbehör och det går även att beställa däcktryckskontroll, handtagsvärmare är däremot standard i Sverige. Alla reglage är lättarbetade och känns kvalitativa. Vi firar även att BMW äntligen har monterat ett konventionellt blinkersreglage.
Nog om detaljattribut – för det spelar ingen roll att sikten i backspeglarna är dålig på grund av vibrationer – körupplevelsen med F 800 R är positiv.
Trots en respektingivande hjulbas är den lätthanterlig och kvickstyrd redan från låg hastighet. Fjädringen fungerar bra vid aktiv körning på landsväg, den är både fast och komfortabel. Först när den pressas på bana upplevs den som för mjuk, framför allt bak. Tilläggas bör att den inte hör hemma bland rödvitmålad kantsten, men den gör inte heller bort sig, markfrigången är exempelvis mycket bra och ekipaget känns följsamt. Bensintanken sitter placerad under sadeln och bidrar säkerligen till det välbalanserade och neutrala beteendet.
Växellådan är lätt att bli vän med, värre ställt är det med kopplingen. Spelet är för kort och kan säkerligen göra att F 800 R upplevs som svårhanterlig i draglägessituationer med en nybörjare i sadeln. Insprutningen är däremot mycket bra och lättar upp problemet en aning.
ABS är standard och går inte att stänga av, inte helt i linje med streetfighterfilosofin. BMW erbjuder möjligheten till offroadmodeller, varför inte till denna? Hur som fungerar de 320 millimeter stora skivorna fram riktigt bra tillsammans med fyrkolvsoken från Brembo. ABS-systemet är ett av de bättre på marknaden och jag törs säga att det fungerar bra för en lekman även vid bankörning.
Den lilla kåpan framtill kan verka överflödig, men trots dess ringa storlek avvisas den värsta fartvinden, speciellt om du är ute och jagar toppfartsnoteringar (varvstoppet går i på sexans växel vid cirka 225 kilometer i timmen på mätaren).
Tillbaks i källarlokalen är F 800 R inte utslagen, även om det saknas några tänder. Med ett blodrött leende konstateras att slipsnissen är en värdig kandidat som kommer att bli en farlig utmanare i klassen. För i den bråkiga attityden har en stor portion förnuft bakats in. Vi slås inte av häpnad, men imponeras av tekniken.
Plus
Välavstämd insprutning. Lätthanterlig med underhållande köregenskaper.
Minus
Kopplingen har för kort spel. Fjädringen känns mjuk när den pressas ordentligt. Tråkig utväxling.
Publicerad i Bike nummer 7 2009.
Text: Oscar Algott
Bild: Per Hammarsjö