BMW R 1200 R

Direkt slås jag av den låga vikten, tjugo kilo lättare än föregångaren och med en låg tyngdpunkt känns nya BMW R 1200 R smidig redan då den rullas ut på parkeringen. Ett tryck på startknappen och jag lägger i ettan, ett… vänta nu, alldeles ljudlöst. Det här stämmer inte. Jag provar en gång till, friläget, ettan, inte ett ljud. Och lådan känns lika smidig som de bästa från Japan. Vad har hänt?

Det verkar som att de gamla boxermotorerna (som jag i ärlighetens namn aldrig varit någon riktig fan av) har fått sig en rejäl uppdatering.

Nästa glada överraskning kommer då jag drar på lite uppför backen mot rondellen i Solna. Motorn skjuter på rejält och framhjulet vill upp i luften. Nej jag drömmer inte, det står BMW på tanken. Det är en boxer.

De följande dagarna lever jag med BMW:n och får fortsatt positiva intryck. Kör allt från stadstrafik, till skojiga småvägar och motorväg i snabb fart. En mer potent och smidigare boxer har jag aldrig tidigare kört. Och nästan motvilligt skapas ett habegär. Prestanda och hanterbarhet finns så det räcker och blir över, börjar man sedan räkna in faktorer som försäkringskostnader och bensinförbrukning är det mycket som talar för en R 1200 R.

Mitt provkörningsexemplar är extrautrustat med en liten vindruta, som styr undan vinden effektivt från överkroppen, utan att störa det nakna utseendet. Den har också de diskreta packväskhållarna som hyser de stora 32-liters väskorna, samt en 28-liters toppbox, om man så vill. Användningsområdet kan alltså utökas rejält, med hjälp av den digra listan med extragodis. Det går att beställa till bra-att-ha-prylar för 34 000 kronor. Och jag skulle vilja ha det mesta ur listan, speciellt ESA-fjädringen, färddatorn, vindrutan, centralstödet och väskorna.

I staden är den smidig mellan köerna, mycket tack vare sin låga tyngdpunkt, men givetvis märks hårdbantningen rejält. Jag har bra överblick på trafiken. Motorn går mjukt och drar fint redan från 3 000 varv, och knuffar på rejält från 4 000 och uppåt till 8 000.

Jag drar norrut, ut mot den klassiska Bogesundsvägen som i otaliga kurvor tar mig mot skärgårdsparadiset Vaxholm. BMW:n är lättkörd och smidig, också i de tvära svängarna. Motorn har kraft redan från botten och det skjuter på fint över krönen in mot Ellboda.

Körställnigen är ganska upprätt, nästan offroadmässig, det ger fin kontroll över motorcykeln i stadstrafik, men fungerar bra också vid sportig körning på favoritvägen.

Provexemplaret är utrustat med färddatorn som ger information om såväl genomsnittsfart, bensinförbrukning, aktionsradie på återstående bensinmängd, som yttertemperatur. Nyttig information, även om man kan klara sig utan den. Instrumenteringen i övrigt har bränslemätare, växellägesindikator, klocka, dubbla trippmätare och motortemperatur.

BMW har alltid varit duktiga på aerodynamik och R 1200 R är inget undantag. Den lilla styrmonterade kåpan, som provexemplaret extrautrustats med, styr upp vinden till hjälmens underkant, så att överkroppen avlastas från den tröttande fartvinden.

I och med 2007 års modeller övergår BMW från de servoassisterade systemen, (som i och för sig var väldigt effektiva, men saknade bra känsla) till ett konventionellt bromssystem utan bromsförstärkare. R 1200 R-bromsarna har utmärkt känsla och bra bett. Frambromshandtaget verkar också bak, så kallad delintregral, medan fotbromsen enbart verkar bak. Fram nyper den fint med lite mer kandkraft än förut, medan den är för känslig bak. Det är lätt att det låsningsfria bromssystemet griper in bak.

Jag testade några gånger med ett simulerat bromsprov från 120 blås till stopp och cykeln uppför sig fint under hela bromsningen. Det är extra tryggt att ha ABS-bromsar vid så hård bromsning. Någon nämnvärd mattning av bromsarna noterades inte.

Motorvägen frestar med ett toppfartstest och jag noterar att mätaren går hela vägen ut, till 240 blås, då också rödmarkeringen tangeras. Slås återigen av hur mycket nytta en såpass liten och diskret vindruta ändå gör. Det bör fungera bra också under lite längre turer, då BMW:s fina originalväskor givetvis gör sig bra i de medföljande, diskreta hållarna.

Handtagsvärmarna behövs inte användas den här fina sensommardagen, men jag slår ändå på dem för att känna hur effektivt handtagen värms upp. Värmen går att reglera i två steg. En skön finess, som är originalmonterad på de svensksålda hojarna.

Färddatorn anger att min genomsnittsförbrukning ligger på 0,59 liter per mil, men när jag svänger in för tankning mäter jag upp en förbrukning av ändå måttliga 0,66 liter per mil. Det ger en aktionsradie av 27 mil, vid blandad körning.

BMW:s märkesförsäkring i samarbete med försäkringsbolaget If ger en årspremie på mellan 2 440 och 3 320 kronor, beroende på var man bor.

Helt klart en hel del som talar för nya BMW R 1200 R.

Den bästa boxern hittills!

Plus:
Lätt, smidig och stark redan i mitten av registret. Bra växellåda, låg bensinförbrukning.

Minus:
Allt godis som man vill ha kostar 34 tusenlappar extra.

Publicerat i Bike nummer 11/12 2006.
Av: Gerry Nordström
Foto: Mats Carlsson