Charlotta Källbäck har kört roadracing-tävlingar sedan 5 år tillbaka. Tufft gjort att börja med sådan verksamhet vid 52 års ålder. Hon började med att skaffa en Honda CB 72 av årgång 1962 och ställde upp i Classic racing. Så småningom skaffade hon också en KTM 390 och tampades med betydligt yngre förare i Supermono-klassen. Med KTM-maskinen har hon också sedan tre år tävlat i A2-klassen och dess efterföljare Supersport 300.
Speciellt framgångsrik när det gäller placeringar har hon inte varit. Varför gör hon då det här? Charlotta ger följande förklaring:” Jag tycker att det är kul och min ambition är, att få fler att köra roadracing och uppleva hur kul det är. Jag har kört en hel del på bana när SMC har arrangerat bandagar och då har jag försökt få fler att bli intresserade av att tävla i roadracing, men har ofta fått svaret: ´Jag är inte tillräckligt snabb´.”
Charlotta vet att hon med stor sannolikhet blir omkörd av snabbare förare, och hon tar hänsyn till detta, men håller sitt spår på banan. Inga chanstagningar och hon har marginal vid sitt agerande.
Hennes varvtider har gått ner, även om det är långt fram till vad de främsta förarna presterar. Att kriga med andra förare längre ner i startfältet, ger säkert samma upplevelse som att slåss om tätplatser.
Charlotta är civilingenjör från maskinlinjen, men mc-motorer avhandlades inte i någon större utsträckning under utbildningen. Däremot har hon fått träning i logiskt tänkande och förmågan att lösa problem. Charlotta försöker lära av egna och andras misstag och tar gärna emot tips som kan förbättra hennes körning. Hennes sambo Fredrik Brunell, som också kör roadracing, fungerar som coach. Tillsammans utgör de ett väl fungerande team.