Vad betyder egentligen 796? Motorn är på 809 kubik, borde inte modellen då heta Hypermotard 800? Produktchefen för Ducatis nya Hypermotard 796, David James, berättar att Ducati brukar namnge sina modeller i sådana nummerserier som sätter sig i minnet på folk. Numren refererar till kubikantalet, men samtidigt säger de någonting om hojen och framför allt avviker de från det traditionella.
Så vad säger namnet Hypermotard 796 oss? Ordet motard är lätt att räkna ut, det vittnar om supermotostil, brett styre, aggressiv körställning och lättsvängdhet. Ordet Hyper hänvisar med största sannolikhet till att det är fråga om en hoj som har mer än vad marknadens genomsnittshojar kan erbjuda. Siffrorna 796 avslöjar att kubikantalet är större än i riktiga supermotohojar, att den har mer vrid och mer effekt.
När jag tittar på dessa pusselbitar, så börjar jag sakta men säkert inse att det är fråga om en ettrigt explosiv motorcykel med stark motor och lekfulla chassiegenskaper. Låter häftigt…
Mina tankar flyger iväg till något slags Mad Max-scenario, men David James på Ducati tar ned mig på jorden och berättar att den nya motorn, för det första, gör hojen mycket trevligare att köra. Han menar att den är mer lätthanterlig och mångsidig, än motorn i till exempel Hypermotard 1100.
Den motor som ligger närmast 796:an är Ducati-familjens Monster 696. Motorblocket är het nyproducerat och allt som allt väger Hypermotard 796 hela 12 kilo mindre än den äldre 1100-kubiksmodellen, och fem kilo mindre än den nya evo-modellen. Den har även 20 millimeter lägre sadelhöjd, vilket i alla fall jag tackar för.
När Ducati presenterade Hypermotard 1100 hösten 2005, var den närmast tänkt som en koncepthoj för att se hur kunderna reagerade. Modellen blev en succé och efterföljs nu av en mindre version. Varför?
David James konstaterar att kommentarerna visar att det fanns en stor grupp som inte vill ha en motorcykel med över tusen kubiks slagvolym. Det finns ett stort antal hojfantaster som ser lätthet och smidighet som viktigare egenskaper än rå effekt. De vill kunna köra i stadstrafik i jeans och skinnjacka, och svänga ut på landsväg endast någon gång då och då. Hypermotard 796 byggdes just för den här målgruppen.
Första intrycken av testkörningen är väldigt talande för modellen. Ducatin känns direkt bekvämt lätt och smidig, tack vare den låga sadeln också enkel att hantera i låg fart. Den är lättsvängd och det breda styret ger en stabil körkänsla, det ger dig som föraren en tydlig känsla av kontroll. Nackdelen är såklart att du får ta emot mer av fartvinden i hög fart.
Motorn är helt fantastisk. Den drar utan ansträngning med starkt vrid och gaskänslan är också bra. Ettans växel är lång, efterföljande växlar kortare. Vid stadskörning accelererar hojen fint och tack vare ettans växel är den smidig att manövrera på trafiktäta gator.
Utanför stan, på kurviga landsvägar börjar vi däremot närma oss de svaga punkterna. Vid hårdare inbromsningar trycks framgaffeln ihop alltför lätt, vilket ger en instabil känsla. Detta är dock en egenskap som inte visar sig förrän vid riktigt snabb körning, det vill säga när vi rör oss mot Motard-hållet. I övrigt känns hojen välbalanserad och på något sätt lugn att köra. Motorn är jämnstark över hela registret och lämnar inte mycket mer att önska.
Bromsarna är känsliga och effektiva. Bakfjädringen är välbalanserad, men i hög fart känns det som om vi pressar ramen för hårt och den känns då lite instabil.
Men det är som sagt endast vid den allra hårdaste körningen som Hypermotard 796 kommer till korta. Med tanke på vilka kunder Ducati vill nå, har de lyckats skapa precis en sådan hoj som de sade sig vilja göra.
Plus
Stark motor. Jämnt effektregister. Bra gaskänsla. Snabbstyrd. Smidig hanterbarhet.
Minus
För tung för att vara supermoto. För klen framgaffel för sportig, aktiv körning. Instabil i höga hastigheter.
Publicerad i Bike nummer 2 2010.
Text: Sami Salonen
Foto: Milagro