Vi lyfter på hatten för designern Bartholomeus Janssen Groesbeek som har skapat den nya 696 som nästan är mer lik ett riktigt monster än originalet. Den ursprungliga Monster som lanserades 1992 var en genial blandning av delar som fanns på hyllorna. Motorn kom från 900 SS, ramen från Superbikemodellen 888 och det hela förpackades sparsmakat men utmanande av designern Miguel Angel Galluzzi.
Argentinarens Monster blev en ikon som varje motorcyklist känner igen på flera hundra meters håll. Samma kultstatus är svår att upprepa med en efterträdare, men målsättningen är verkligen lyckad trots att Monster 696 är byggd med helt nya komponenter. Den holländska designern har skapat en mycket speciell strålkastare som för tankarna till Porsche 993 och infattas av en tredelad aluminiumram. Fackverksramen ser riktigt fet ut med 34 mm-rör och den korta konstruktionen från MotoGP-racern Desmosedici är kombinerad med en hjälpram av aluminium som bär upp sätet, de korta ljuddämparna och stötdämparen som på klassiskt cantilevervis är vinklad framåt så att fjäderrörelsen blir progressiv.
Bensinen förvaras till gagn för tyngdpunkten i en femtonliterstank mitt i motorcykeln. Och det som ser ut som den klassiska Monstertanken är bara ett skal som rymmer luftboxen, vilket har kunnat göras större än på Monster 695. Insugsluften kommer genom ett par gallerförsedda öppningar som sitter som smilgropar i tankatrappen.
Man behöver inte rulla många meter för att förstå att öppningarna har ytterligare en funktion. Ducati har nämligen tagit kritiken mot föregångarens otillräckliga styrutslag på allvar. Nu kan styret svängas hela 32° åt höger (tidigare 27°) och öppningarna ger utrymme för både tumme och reglage.
Avståndet har minskat mellan sadel och styre, som har blivit högre. Fotpinnarna sitter både lägre och tätare…
Många Monsterköpare är nybörjare och/eller kvinnor och de kommer att uppskatta den förbättrade hanterbarheten. De kommer också att uppskatta slirkopplingen som aktiveras smidigt men som tyvärr inte är justerbar. Samma sak gäller bromshandtaget och därför kommer inte alla få glädje av den goda och lättdoserade kraften i de radiellt monterade Brembo-oken med 320 mm-skivor som kommer från Ducati 848.
Tyngdpunkten är sänkt, men det märks också på hanterbarheten att Monster 696 är sju kilo lättare än 695-modellen. Den låter sig lätt kastas in i både svängar med både små och stor radie och ligger stabilt genom snabba kurvor. Showa-gaffeln är fast avstämd vilket även gäller bakdämparen från Sachs, vars fjäderförspänning är lätt att justera tack vare sidomonteringen.
Den luftkylda tvåventilade V-twinnen, som vi känner igen från Monster 695, är uppdaterad och har fått sju extra hästkrafter. Bland annat genom nya toppar med större ventiler och ett insprutningssystem med lambdasond på bägge cylindrarna. Tyvärr stjäl lite för hög utväxling den extra effekten.
Lägg för övrigt märke till dragningen av det främre avgasröret som blottlägger vevhuset. Det bakre avgasröret är draget genom svingen som ett vattenlås för att det ska få samma längd som det främre röret. Snyggt VVS-arbete.
Den mer upprätta körställningen är en välkommen nyhet, men styret är lite för brett för min smak och sätet skålat på ett sätt som inte passar min breda bakdel.
Men det ska nog mer till för att hålla köparna 696-köparna borta. Ducati har skapat en ny säljsuccé.
Plus
Körglad, snabbstyrd och stabil, förbättrad körställning, effektiva bromsar, bra styrutslag.
Minus
Svåravlästa LCD-instrument, kopplings- och bromsgrepp ej justerbara, hög utväxling.
Publicerad i Bike nummer 6 2008.
Text: Klavs Lyngfeldt
Foto: Milagro