3 december, 2024
Ducatis forna designer Pierre Terblanche är en kontroversernas man. Under sin tid hos den italienska tillverkaren, under överinseende av Massimo Tamburini, låg han bland annat bakom de linjesköna Classic-modellerna men också den omdebatterade sportmodellen 999 som ersatte klassiska 996. Hans skapelser var och är avantgarde och uppvisar inte den likformighet som fordonsbranschen annars är smittad av. År 2007 slutade Terblanche och Ducati gled tillbaka till en mer kommersiellt säker formgivning.
Ducati Multistrada visades 2001 och kom i produktion 2003. Den första modellen av Multistrada, döpt 1000 DS, utrustades med en uppborrad variant av Ducatis klassiska luft- och oljekylda V-twin på 900 kubik. Motorn fick dubbla tändstift per cylinder, uppdaterad insprutning och nya förbränningsrum. Dessutom försågs kamaxlarna med nya lager och oljesmörjningen förbättrades. 2005 släpptes en uppdaterad version av 1000 DS och bland nyheterna fanns ett nytt sidostöd som gjorde att motorcykeln verkligen stod upp, mjukare sadel, bättre sidospeglar och högre vindruta. Förutom uppdateringarna erbjöds nu även Multistrada som S-version med fjädringskomponenter från Öhlins. Standardversionen kom fram till 2006 med Showa-fjädring men året därefter byttes dessa ut mot en Sachs-dämpare och en Marzocchi-gaffel. Mellan 2005 och 2007 producerade även Ducati den mindre Multistrada 620.
Till 2007 kom Multistrada med en ny motor på 1078 kubik med 95 istället för 85 hästkrafter. Vissa sörjde säkert att den rasslande torrkopplingen ersattes av en våt, men den nya varianten är mindre tung än den tidigare. Dessutom förlängdes serviceintervallet för ventiljustering från 1 000 till 1200 mil. Kamremsbyte ska ske vartannat år eller var 2 000:e mil. Från och med 2007 är intervallet 2 400 mil.
Att köra Multistrada är klart annorlunda jämfört med sävligare konkurrenter i allroadklassen. Körställningen är mer framåtlutad och kåpans vindavvisande effekt högst moderat. Likheterna med en motard är stora och på kurviga småvägar är modellen något för gasglada. Rörramschassit är stadigt och V-twinnen har ett underbart tryck på låga varv. Att modellen också är förhållandevis lätt bidrar till körglädjen. ABS finns inte att tillgå men bromskomponenterna bjuder på fina prestanda, framför allt på S-modellen utrustad med Brembo-ok. Vi bromsade just denna version från 100 km/h till noll på 39,26 meter. När vi testkörde modellen till Frankrike år 2009 hamnade genomsnittsförbrukningen på 0,65 liter per mil trots ett högt tempo. Räckvidden i detta fall blev 31 mil. Vid längre dagsetapper blir dock vibrationerna i styret (gummiupphängt från 2007) i jobbigaste laget i kombination med det ringa vindskyddet.
Ducatis beprövade drivkälla har visat sig pålitlig förutsatt att servicen skötts ordentligt. Kamremsbyten och relativt täta serviceintervall med ventiljustering gör dock att driftkostnaderna blir högre än för många konkurrenter. Första Multistradan är redan en modern klassiker och den som gillar Ducati som det var förr kommer att älska modellen!
