Här berättar Rickard själv om vad som hände, den där olyckliga dagen i april…
– Humöret var på topp, vädret super och planen för kommande månader såg ljus ut, berättar Rikard.
– Jag gjorde ett misstag många gjort förut och betalade med min min värsta krasch hittills. Första hoppet på träningen satte jag perfekt, all nervositet var borta och jag kände att landningen var helt ok för att köra på med lite fler hopp.
– En bit in på inrunnet under andra hoppet körde jag på nånting och i efterhand vet jag att jag tänkte just då, ”fan va’ konstigt det kändes”, men då var det redan försent. Mitt i rampen insåg jag att jag lyckats peta ner från tvåans växel till ettan, jag gav allt jag kunde och ryckte i styret… (som om det skulle hjälpa…)
– Jag landade faktiskt inte farligt kort, men landningsrampen jag körde på var hiskeligt brant, vilket gjorde att jag fick en returstudds och landade nedanför landningen med hojen i ryggen. Resultatet var ungefär som att hoppa från tredje våningen och försöka dämpa fallet fyra meter från marken genom att landa på kanten av en container. Ja, och så var det ju de där 100 kilo som landade mjukt i ryggen på mig…
Resultatet blev för detta blev en handled som är bruten på tre ställen och hoppade ur led, andra handleden hoppade också ur led och fick en spricka, armbågen krossades, fraktur på lårbenet, spricka på höftbenet, sprucken njure och dessutom lite småkraffs som ett par stygn i pannan och ett par hyfsade skrapsår och svullnader i olika kulörer.
Självklart har Rikard en bra bit kvar på sin rehabilitering men allt ser ut att gå i rätt riktning. Följ hans rehabilitering direkt från hans egen blogg. Rickard Rättö är på väg tillbaka.
PS. Klippet nedan från kraschen är från en mobiltelefon (kvaliteten suger med andra ord).