26 december, 2024
Alla motorcykeltyper och genrer kommer någonstans ifrån. Subkulturer inom tävlingsdiscipliner skapar nya motorcyklar som förr eller senare tar sig ut på marknaden som köpehojar – bara sporten fick någon form av stadig publik. Sen finns det de motorcykelkategorier som uppstår som konsekvens av något annat. Kanske en nyck hos tillverkaren?
Exempel på sådana är BMW R1300R som är en elak sportig hoj med magkåpa men ändå är kåplös upptill. Yamaha TDR250 var en offroad utan att det var det. Honda F6C damp ner som en ny typ av bjässetourer skalad från både kläder och komfortutrustning. För Kawasaki Versys del kom inte konceptet »offroadhoj inte alls avsett för off« inte först hos det egna märket. Både Yamaha TDR250 och TDM850 var exempel på hojar som skulle köras på gata trots utsträckta gaffelben och upprätt körställning.
Kawasaki som strax före tidpunkten för lanseringen insett att de stod med fyra ess på hand i sin ER-6 ville såklart göra mer av sin storsäljare. Varför inte steka det som kan kokas? Sagt och gjort. Kawasakis tekniker skapade en motardinspirerad offroadtourer för pendlare som inte vill lägga ut massor av stålar, men ändå ha kul på gata. Utan att skyffla grus alls. Med facit i hand kan vi nog säga att Kawasaki gjorde rätt. Det blev, inför ögat, en hybrid men för körningen en renodlad och lyckad gathoj.
Kawasaki har inte nått samma framgångar med Versys som de gjort med ER-6. Det har sålts, i runda tal, blott en Versys på fyra ER-6 i Sverige. Det tycker jag personligen är mycket tråkigt. Kan det vara för att modellen i sitt utseende inte har valt vad den skall vara för en motorcykel? Är den stora massan inte mogna för motorcyklar av multipurposetyp? Förmodligen är vi lite för konservativa i smaken.
Det finns däremot en skara Versysförare som är nöjda och glada med sina hojar, oavsett vad andra tycker om dess tvekansfulla yttre. Här nedan lyssnar vi på vad en större skara utvalda tyckare har att säga om Kawasaki Versys.
Vi börjar med att kika på Kawasaki Versys rosade sidor. Nära alla som kör Versys tycker att den är fantastiskt rolig att köra. Väghållningen rosas och flera ägare understryker hur bra den är för svenska förhållanden.
Versys gör sig bra i såväl innerstad som ute på landsväg medan den börjar närma sig sin begränsning om du ska köra långt med både packning och passagerare. Men det är svårt att anklaga en motor på 650 kubik för att börja säga ifrån under den belastningen och arbetsuppgiften.
För körning över 140 kilometer i timmen ter sig Versys som direkt otillräcklig.
Bränsletörsten är det inte så farligt med. Det rapporteras om konsumtion ner till 0,41 vid lugnare körning och moderata 0,58 vid busigare körning. Det är helt okej får vi säga.
Versys dra fint ifrån låga 2 000 varv och sen fortsätter det ända upp till varvstoppet, men vridkurvan gör att det inte ger så mycket att varva en massa utan du får en trevligare och smidigare gång på låg och mellanregistret.
Den höga och upprätta körställningen gör att du får en god uppsikt över vad som händer runt om dig, passageraren sitter även den högt placerad och njuter av en god utsiktsplattform.
Vibrationer är något som vi däremot hör klagomål på. Därtill tycker några att detaljfinishen är att kritisera. Vi får hålla i åtanke att Versys och syskonet ER-6 är modeller som är framvaskade för att till ett långt pris stimulera sina kunder på bästa sätt.
Att grotta ner sig i smådetaljer som inte påverkar vardagsintrycken och maskinens mångfacetterade bruksområde är att vara onödigt gnällig. Ratar du modellen på grund av detta lurar du dig själv på en rolig och prisvärd motorcykel.
Kawasaki Versys är en väldigt prisvärd, bra och rolig motorcykel med få fel och inga direkta brister. Vad mer begär du?
Publicerat i MC-Nytt nummer 2 2012
