Kawazaki ZX-12 R

För lite mer än tio år sedan lyckades Suzuki erövra all medial uppmärksamhet när de presenterade den motorcykel som än i dag har rykte om sig att vara världens snabbaste: Suzuki Hayabusa. Ett år senare var Kawasaki redo att avtäcka sitt motdrag i form av ZX-12 R. Eftersom avtäckningen inte föregicks av samma skickliga dramaturgi som Suzukis marknadsavdelning visade sig behärska och eftersom ZX-12 R inte hade samma iögonfallande former kom den nya Kawasakin aldrig riktigt ikapp Suzukin vad gäller försäljningssiffror och rykte.

Om vi istället gör en objektiv värdering av de båda modellerna är ZX-12 R minst lika bra som Hayabusa och faktiskt ännu snabbare: 303 km/h är den högsta toppfart som Bike någonsin har uppmätt på en landsvägshoj i originalskick.

Motorn är en radfyra på 1 199 kubik, har insprutning med 46-millimeters spjällhus, korta 55 millimeters slaglängd och lämnar uppmätta 168 hästkrafter på bakhjulet (182 vid kopplingen). Den korta slaglängden innebär att motorn lämnar massor av effekt ända upp till rödmarkeringen, vilket inte innebär att mellanregistret på något vis är klent. Tvärt om finns feta travar av kraft till hands direkt från 2 000 varv. Intrycket är att effekten kommer från en kärnreaktor i kompaktformat: outsinlig, dov, massiv. Motorn är alltså en riktig kraftstation, dock inte helt vibrationsfri och påminner vid vissa varvtal förarens händer och fötter om sin existens. En annan negativ egenhet är att små moduleringar med gashandtaget får motorn att reagera lite ryckigt.

Ramen är av en ovanligt designad aluminiumkonstruktion som är dragen ovanför motorn istället för runt de fyra cylindrarna. Där bränsletanken traditionellt sett är placerad huserar ram air-systemet och luftburken. Bensintanken av plåt är designad så att merparten av bränslet har sin plats under sätet. Det här gör att ZX-12 R inte är lika bred som konkurrenterna, bär sin vikt lågt och känns lätthanterlig. Uppmätt fulltankad vikt: 249 kilo. 

Den inverterade gaffeln och bakdämparen med piggyback är fullt justerbara. Båda två fungerar utan anmärkning vid landsvägs- och motorvägskörning. För bankörning behöver de justeras noga eller (hellre) bytas ut mot vassare komponenter.

Årsmodellerna 2000–01 har traditionellt monterade sexkolvsok längst ner på framgaffeln, medan årmodell 2002–06 har radiellt monterade fyrkolvsok. Båda varianterna fungerar bra, men utan att imponera.

Imponerar gör inte heller växellådan som inte tillhör Kawasakis mest lyckade. Visst går växlarna i, men inte med samma lätthet och distinkta klick som en förare helst önskar sig.

Ett enkelt sätt att få ZX-12 R att svänga lite snabbare är att byta bakdäcket till ett med 190- istället för 200-bredd som sitter originalmonterat.

Reservdelspriserna ligger på en relativt låg nivå jämfört med likvärdiga modeller av samma årsmodell: två blinkers för 645 kronor,  bromsbelägg fram kostar 1 004 kronor.

Kawasaki ZX-12 R är en motorcykel som har fått sitta på avbytarbänken alldeles för ofta. Vårt tips är att du tar dig an ett exemplar så fort som möjligt och ger den chansen att visa vad den går för. Om du tilltalas av idén att vara vansinnigt snabb, men med diskretion, lär du inte bli besviken.