21 november, 2024
Modellutbudet är brett för KTM:s enduros för 2019 och här finns hur mycket kul motorcyklar som helst att välja bland. Vi väljer dock att djupdyka i två av de mest populära maskinerna.
Det första vi rullar ut är 350-kubiks fyrtaktaren 350 EXC-F. I endurospåret mellan träden levererar den lagom effektstarka motorn fullt tillräckligt med kraft för att göra oss nöjda. Provkörningshojen är extrautrustad med knappsats på styret som går att köpa från KTM:s tillbehörssortiment. Med hjälp av knapparna kan du byta mellan två körlägen, standard eller mer aggressiv mappning.
Dessutom finns även en knapp som ska begränsa bakhjulsspinn, men denna traction control kändes överflödig. I allafall då vi inte kunde känna någon större skillnad med systemet aktiverat eller inaktiverat just under den här körningen.
Priset för detta tillval ligger på 1 065 kronor.
Ett tryck på startknappen får enstånkan att snurra igång. Motorn har en tyst och harmonisk gång, trots att hojen är extrautrustad med en Akrapovic ljuddämpare för 5 369 kronor. Det är rätt skönt då man inte vill väcka ilska i onödan hos andra som rör sig i skogarna.
KTM har gjort förbättringar på fjädringen till 2019-modellerna. Det har inte varit någon hemlighet att stötdämparna på 2018-årsmodellerna hade alldeles för mjuk kompressionsdämpning. Många var det som shimsade om sina framgafflar för att få mer kompressionsdämpning. Bakdämparen saknade tidigare tillräckligt med hydraulisk bärkraft, vilket KTM nu löst genom ny shimsning. Akilleshälen för bakdämparen har varit att de under kolvringen enbart haft en stöd-o-ring. Dess funktion har varit att stödja kolvringen. I jämförelse med till exempel Öhlins som har två stöd-o-ringar.
På 2018-årsmodellerna nöttes o-ringen snabbt ut och slutade ge extra stöd för kolvringen. Materialet på kolvringen har numera bytts och innehåller en större mängd brons. Det ska ge en längre livslängd för ringen.
Förbättringarna av dämparna känner vi genast av under provkörningen, speciellt för bakdämparen. Den bär bättre och det är mindre rörelse baktill, framförallt genom de stenigare partierna. Förbättringarna hos framgaffeln känns också av, men den kunde vara ännu bättre över de steniga partierna. Neken-styret är lagom brett och passar bra. Själv föredrar jag dock ännu lite lägre styre med mina korta armar.
Motorn är väldigt lättkörd. Den har snabb gasrespons och med enkelhet lyfter du framhjulet över hindret med hjälp av ett snabb snärt på gasrullen. Då motorn har bra ork under gaspåslag vid låga varv ger den en trygg gång genom långsamma och tekniska partier ute i spåret. Knappsatsen för de två körlägena är en fantastisk uppfinning. I körläge 2 är gasresponsen ilsket aggressiv med nästintill på- och av känsla.
Tvåtakts 250-kubikaren KTM 250 EXC TPI har fått smeknamnet tretaktare på grund av sin smidiga gång. Vissa menar att den är en blandning av fyrtaktarens bottenstyrka och tvåtaktarens smidighet.
Motorcykeln har just nu den bästa tekniken som finns ute på enduromarknaden. Effekten finns direkt från botten och motorn går inte att döda om man så provocerar den under belastning nära tomgångsvarvtal, den bara tuggar på. Uppe i varv är den pigg som en tvåtaktare ska vara. Allt detta på grund av den fina bränsleinsprutningen.
De första serietillverkade bränsleinsprutade tvåtaktsmotorerna sågs först hos utombords båtmotorer. Tekniken som KTM använt sig av är speciell. Genom Dell´Ortos 39-millimeters insugsbrygga kommer enbart insugsluften.
Precis innan reed-ventilerna i insugskanalen blandas oljan till en oljedimma ihop med insugsluften. Detta sker med hjälp av en elektrisk motor. Bränslet sprutas inte in förrän i sista skedet när luften kommer in genom insugskanalen och vidare in i cylindern. Motorljudet på en tvåtaktare med elektronisk bränsleinsprutning är speciellt. Den går rent utan den ojämna gången på tomgång som tvåtaktarna brukar ha. Med bränsleinsprutning blir blandningen exakt och något överflödigt bränsle som kan få den att krokna kommer inte in i motorn, samtidigt som gasresponsen är direkt.
Inga effektsiffror har släppts för 250-kubikaren heller, men från mina egna källor har jag fått höra siffror om 50 hästkrafter och 40 newtonmeter.
De nya endurocyklarna från KTM är smidiga att hantera och lätta att spendera många underhållande timmar med. Chassit är smalt och körning ståendes sker obehindrat. Hojen kastas med lätthet från sida till sida när stigen svänger skarpt. Kopplingen är lättarbetad och bromsarna har ett grymt bett och bra känsla.
Provkörningen skedde på Lopes enduroanläggning i Finland som är på hela 1300 hektar. Lope enduro startade 2017 en safarianläggning med 70 kilometer endurospår av olika svårighetsgrad. De lätta rutterna är perfekta för nybörjare och de svåra rutterna till för mer rutinerade förare. Lope enduroanläggning erbjuder även föråkare av hög rang, för att till och med kunna ge tips till de mer erfarna förarna. Som föråkare finns bland annat Marko Talkola och Kai Estola. I anslutning till anläggningen finns givetvis en finsk bastu där du kan svettas ut efter en tuff dag i leran.
Läs mer på www.endurostart.fi www.lopenenduro.fi
