22 december, 2024
Grundidén är lika galen som den är rolig: Plocka fram den häftigaste och lättaste twinnen norr om Kapstaden, fixa till en så snäll och användarvänlig effektkurva som möjligt utan att tumma alltför mycket på moset, smäll ihop ett matchande chassi som tål det mesta och toppa med fjädringskomponenter som skulle stå pall ett tredje världskrig. Vips så sitter du på en av marknadens mest egensinniga motorcyklar; ett supermotardas som skottar ner närmare hundra hästar i backen med bromsar och fjädring som får de mest kräsna av sporthojsåkare att se rött.
KTM har uppenbarligen sugit på karamellen under ett par år och slår nu till med full kraft. Sedan den lyckade presentationen av offroadmonstret 950 Adventure är detta nummer tre i ordningen med den uppskattade LC8-motorn som drivkälla. Konceptet känns igen även om delarna till över 90 procent är olika de som återfinns i de två tidigare modellerna Adventure och Super Duke. Målet med modellen är att bryta ny mark inom kategorin supermotard och locka till sig kunder som vill ha en maskin som inte bara är en dräpare på gokartbanan eller innanför tullarna på ett hjul. Under presentationen är man väldigt noga med att stryka under att detta är en sportmotorcykel, byggd med fokus på prestanda framför komfort och riktad till kunder som gillar att köra, inte åka. Kommande köpare förväntar man sig hitta bland sporthojsåkare eller supermotardfantaster som ledsnat på dåliga aktionsradier och hårt gående modeller som dessutom ogärna ställer upp på körning med passagerare, eller i vissa fall inte ens med packning.
Effekten kommer tidigt och det gäller att passa fästet när man ger på ut ur böjarna. Nittioåtta kusar sparkar hårt och jag får kämpa för att hålla högerhanden i schack. Vägarna slingrar sig utmed det kuperade landskapets lummiga bergsväggar och skapar en aldrig sinande ström av kurvor i olika radier. Känslan i gashandtaget är utomordentlig och att balansera på gränsen till vad däcken tillåter kan bäst beskrivas som roligt. Förvånansvärt få vibrationer gör sig påminda och det massiva vridmomentet om 94 Newtonmeter vid 6 500 varv hjälper till att hålla mungiporna i trakterna kring örsnibbarna. Styrningen är exakt och chassit mycket stabilt, även under press. Det breda styret bidrar till att föraren har god kontroll över hojen även när det svänger kraftigt och tempot är uppskruvat. Fjädringen, som är fullt justerbar och signerad WP, tillåter föraren att snabbt ändra mellan tre av tillverkaren rekommenderade inställningar; sport, komfort eller standard. Samtliga lägen uppfyller det namnen utlovar, även om jag finner det roligast och mest passande för hojen att rulla runt med sportinställningen, vilket möjliggör ett effektivare utnyttjande av det resterande godiset.
Bromsarna är grymt effektiva men saknar en del känsla vilket gör dem svårdoserade under pressade lägen. De radiellt monterade oken som kniper om de dubbla 305-millimetersskivorna fram opereras via en radialpump med justerbart grepp för bästa kontroll. Bromskomponeterna är tillsammans med de för modellen specialtillverkade fälgarna signerade Brembo. Här hittar vi en av anledningarna till att hojen är så smidig i knixiga partier som den faktiskt är. Även bakbromsen sköter sitt jobb bra.
KTMär blygsamma med att ange toppfarten och säger istället att hojen ”utan problem passerar 200 kilometer i timmen”, vilket är något vi inte finner anledning att tvivla på. Uppe i dessa hastigheter är dock 950 Supermoto inte en särskilt trevlig bekantskap då aerodynamiken med upprätt förare är näst intill miserabel. Visst går det att krypa ner bakom toppkåpans lilla uppstickande läpp, men knappast under några längre sträckor. Instrumenteringen är lättavläst och helt digital med stora hastighetsmätarsiffror och tydlig bränsle- och temperaturmätare, som kompletteras av små varningslampor.
Vikten på hojen ligger på 191 kilo körklar. Med ”körklar” menar KTM att hojen endast behöver tankas för att kunna nyttjas, vilket är en mer konsumentvänlig tolkning av torrvikt än många konkurrenter använder sig av. Bensintanken rymmer 17,5 liter och någon tänkbar aktionsradie var under provkörningen omöjlig att sia om på grund av användandet av flera hojar.
Att placera KTM 950 Supermoto i ett redan befintligt fack är en omöjlighet då hojen egentligen bara kan jämföras med svenska Highland 950 Allroad, en hoj vars framtid många gånger varit tveksam. Du som tror att det är en renodlad supermotard som endast har kryddats med en jättemotor bör tänka om, 950 Supermoto är en bjässe som främst hör hemma på landsvägen. Även om hojen är förvånansvärt smidig så kvarstår det faktum att vikten uppges ligga på över 200 kilo fulltankad vilket är cirka 65 kilo mer än vad KTM 660 SMC ligger på. För dig som vill piska från sporthojar på länets slingrigaste väg är modellen som klippt och skuren. Motorn levererar så mycket effekt att det är omöjligt att inte dra på smilbanden, och chassit tillsammans med fjädringen backar upp varenda kolvslag. Är du hård kan du dessutom korsa Europa med den…
Plus:
Ett kraftpaket med massor av attityd. Stadigt chassi och en lätthanterlig motorkaraktär.
Minus:
Storleken och höjden kan ställa till det för småväxta. Bromsarna kräver tillvänjning.
Av: Niklas Carle
Foto: Redeye
Publicerad i Bike nummer 7 2005.
