När KTM offentliggjorde sina planer på Freeride E, den eldrivna offroadmodellen tappade branschen hakan och framtidens motorcyklism fick en superstjärna. Lanseringen har dock dröjt och KTM kommer till sommaren att tillverka en begränsad upplaga som kommer att säljas i Österrike och Tyskland för att se hur mottagandet blir.
Innan vi kan provköra den uttalat revolutionerande modellen finns dock en modell med samma namn med till många delar samma komponenter. Här är det dock en förbränningsmotor som sitter i ramen.
Med Freeride vill KTM uppfinna ett nytt offroadsegment. Det är dags för mer frihet säger tillverkaren. I praktiken innebär det att modellen är ett mellanting mellan en enduro- och en trialmotorcykel. Den är lätt och den låga tyngdpunkten känns tydligt, på ett positivt sätt. Tillsammans med de extremt mjuka trialdäcken blir Freeride en perfekt bergsget som lätt klättrar på klippor eller balanseras stillastående.
Motorn, som är en variant av den i 350 EXC-F, har beskedlig effekt. Den är dock hanterbar och passande för långsamma klättringar eller trixande i låg fart. Ljudet är inte i nivå med en elmotorcykel men inte heller långt ifrån. Nackdelen med arvet från enduromotorn är täta serviceintervaller på 15 timmar.
Utväxlingen är extremt låg, många gånger är det svårt att inse att nästa växel ens har åkt i. Att köra i trafiken är lönlöst trots att Freeride 350 säljs som landsvägsregistrerad. Bromsverkan är inte heller tillräcklig för asfaltkörning och fjädringen är skogsanpassad.
I den agressiva marknadsföringen för modellen har KTM använt trialstjärnan Julien Dupont som kör i knixig terräng. Det är också där modellen passar. Den är ingen enduro utan snarare en rolig kamrat för hela familjen vid sommarstugan. Den snälla karaktären gör att både nybörjare kan ha kul och mer erfarna (som Julien Dupont) kan äta terräng.
Pengarna som krävs för en Freeride 350 kommer nog få de flesta välja en riktig enduromodell. Eller vänta på den eldrivna.
Plus: Lätthanterlig med låg tyngdpunkt. Väldigt bra fäste i däcken på sten.
Minus: Täta serviceintervall. Väl tät utväxling. Smalt användningsområde.
Publicerad i Bike nummer 7 2012.
Text: Matti Tepsa
Foto: Marc Malmqvist