Ledare #10.14

Ett sakta stigande eldklot sprider ett rödrosa skimmer över skyn och svaga strimmor av moln bildar artistiska penseldrag. Det är över en kvart sedan vi svängde ut på Autobahn och morgon­­daggen lämnade visiret. Gasrullen vilar tryggt i sitt ändläge men de tre motorcyklarna tycks inte vilja skiljas åt. Fotografen på passagerarplatsen bildar en ostörd luftström över toppboxen som annars får ekipaget att ruska styret illvilligt i hastigheter över 220 km/h, nu går det som tåget mätaren ut. Hjälmen pressar mot huvudet, allväderstället sliter i kroppen och rad­fyrans råmande dränks av vindbruset. 

Minnena från mina snart sju år på Bike är många, men när guldkornen summeras är det de många resorna som blir kvar. De har fått mig att frysa som aldrig förr, svettas lika mycket och inte minst har det varit i härliga kollegors och otaliga motorcyklars lag. Platser, människor och erfarenheter på vägen har varit många och att ha gått från att vara en osnuten praktikant till en erfaren motorcykel­journalist har varit underhållande men stundtals också smärtsamt. Väl undangömd på redaktionen finns en drullelista, måtte den aldrig komma i fel händer, med stora som små eskapader som åstadkommits av anställda genom åren. 

De journalistiska värderingar Bike står för har alltid varit viktiga för mig och att ha varit delaktig i att producera den enda svenska motorcykeltidningen som utför storskaliga tester på egen hand har varit utmanande och tillfredställande. Sedan ska inte den glädje som motorcyklar och dess förare ger glömmas bort. Anledningen till att jag en gång i tiden sökte mig till just Bike var på grund av den spirande entusiasm som ­tidningen ger och jag hoppas att du som läser känner detsamma. 

Det är med tveeggade känslor som jag bestämt mig för att gå vidare. Motorcyklar kommer alltid att vara en del av mitt liv och med lite återfunnen distans mellan hobby och yrkesliv hoppas jag att intresset kommer att växa sig ännu starkare över tid. Slutligen vill jag tacka dig som läsare – utan dig hade alla dessa år varit omöjliga! 

Med hopp om återseende!

Oscar Algott, redaktionschef