Det är klart och soligt vårväder och jag befinner mig i sadeln på nya T120 Black. Framför mig ringlar en mindre portugisisk landsväg. Det här är basmodellen i nya Bonneville-familjen som Triumph jobbat med i närmare fyra år för att utveckla. De andra versionerna som hittills offentliggjorts är instegshojen Street Twin och sportiga Thruxton. Jag sitter bekvämt i den lagom mjuka sadeln. Händerna greppar ett lite högre och bakåtvinklat styre med standardmonterad handtagsvärme. Den nyutvecklade 1200-kubikaren som tuffar på i den klassiska vaggramen är vätskekyld och optimerad för högt vridmoment i ett brett register. Maxvridet är 105 newtonmeter redan vid 3100 varv, något som borgar för lättillgänglig körglädje. Maxeffekten är 79 hästkrafter och de hittas vid 6 550 varv.
Hjulbasen upplevs lång vilket i kombination med fina stötdämpare och ett 18-tumsframhjul ger trygga vägegenskaper. Vägen är bitvis rätt dålig men jag blir varken trött i ryggen av stötar eller sjösjuk av gungiga dämpare, väghållningen känns modern. Motorljudet är omisskänneligt det från en brittisk parallelltwin och Triumph har säkerligen lagt ett antal timmar på designa de klassiska ärtskjutardämparna för att hitta rätt toner. Växellådan är lättarbetat distinkt med en fin mekanisk känsla som rimmar väl med hela stuket.
Det är ett enkelt nöje att svänga in hojen i olika kombinationer av kurvor och sedan stabilt accelerera ut genom dem på trean eller fyran. Särskilt mycket växlande blir det inte med så pass mycket vrid tillgängligt nästan jämnt. Kopplingen är nästan överdrivet lätt och smidig att dosera vilket gör det enkelt att hantera T120 när det trixar till sig i trafiken. ABS är så klart standard, liksom traction control. Via Ride By Wire kan även ett regn-läge med mildare gasrespons erbjudas. Men redan i standardläget Road är svaret från gasrullen mycket beskedligt.
– Vi har riktat T120 mot en viss typ av förare. Vi förstår dem som tidigare köpt T100 och vi vet vad de vill ha. Det är komfort, förfining, lättkördhet och en trevlig körupplevelse. Så den har avsiktligen en mycket mjukare respons, förklarar Triumphs chefsingenjör Stuart Wood när han jämför T120 med det sportigare syskonet Thruxton.
De nya Bonneville-hojarna ser till och med mer klassiska ut än sina moderna föregångare och stor möda har lagts på att trolla bort saker som katalysator och kylarslangar. Den smala kylaren framför motorn gick inte att gömma helt men den är så slimmad det bara går. För att hjälpa kylningen på traven har cylindrarna fått kylflänsar som även tillför till retrostilen.
Tvåkolvsok från Nissin ger tillräcklig bromskraft både fram och bak. Fram sitter det dubbla 310-millimetersskivor och bak finner vi en 255-millimetersskiva. Detaljkänslan är hög och när du går ett varv runt motorcykeln hittar du flera snygga och smarta lösningar. Loggan i lyktan, USB-uttaget under sadeln och det fenomenalt snygga tanklocket är några av dessa. Motorcyklar av den här sorten har längre beräknad livscykel än andra modeller och det var extra viktigt för Triumph att få det rätt från början.
När en motorcykel ser ut som något Steve McQueen skulle kunna ha i garaget medför det en viss förväntan på lite mer karaktär i körkänslan. Lite tuffare bett i bromsarna, bara en aning styvare dämpare och ett uns snabbare gasrespons. Samtidigt erbjuder Triumph faktiskt en arsenal av ombyggnadskit och tillbehör som med enkla grepp stukar om din hoj precis som du vill ha den.
Det kan kännas märkligt att rekommendera en 1200-kubikare som nybörjarhoj men Bonneville T120 är så pass lättkörd och mångsidig att den fungerar fint för dem som just fått upp ögonen för hojåkning. Det här kan vara en modell att växa med.