Yamaha MT-07

MT-07 är en helt ny motorcykel som ska utmana i mellan­klassen. En klass med stenhård konkurr­ens där Yamaha tar ett steg i en ny riktning. Med en twin på 689 kubik, avskalad design och lågt pris hoppas den japanska tillverkaren kunna konkurrera med ­motorcyklar som Honda CB 650 F,  Kawasaki ER-6n och KTM 690 Duke. 

Den tvärställda radtvåan känns starkare än sina 75 hästkrafter tack vare gott om vrid tidigt i registret. Vid 4 000 varv kommer motorn till liv och kort därefter nås maximalt vridmoment. Det underliggande avgas­systemet med en stor katalysator håller dock ljudnivån låg. 

Till skillnad från storebror MT-09 har inte MT-07 ride-by-wire. MT-09 har fått kritik för ryckig insprutning och den på MT-07 är bättre men något ryckig vid gas­påslag vilket försämrar hanterbarheten i lägre hastigheter. Våtkopplingen är lättdoserad och den sexstegade växellådan fungerar väl med både sin utväxling och funktion.

Rörramen av stål använder motorn som bärande del vilket hjälper till att minska vikten. Yamaha har valt en kort sving, vilket i kombination med vridstark motor ger en motorcykel som är väldigt benägen att skicka upp framhjulet i luften. Den korta hjulbasen ­bidrar också till att göra MT-07 lättsvängd.

Bromskraften fram står dubbla fyrkolvs­ok för och bettet om skivorna är bra. ABS är standard och går inte att stänga av. Den konventionella framgaffeln och enkeldämp­aren bak är väldigt mjuka. Det är bekvämt i stadsmiljö men begränsar vid aktiv körning. Den enda justeringsmöjlighet som finns är förspänning bak.

Den 182 kilo lätta motorcykeln har ett brett ­styre som ger mig god kontroll. Vändradien är snäv och MT-07 är, bortsett från det ryckiga påslaget, lätthanterlig. Jag sitter upprätt med lätt lutning framåt i en sadel som är åt det hårdare hållet, träsmak kommer tidigt in i ­leken. Den låga sadelhöjden på 805 milli­meter underlättar för kortare förare. Trots mina 190 centimeter känns inte benen inträngda även fast det är en liten motorcykel.

MT-07 har alltså stadskörning och smala landsvägar som hemmaplan. Motorväg är inget problem, men vindskydd saknas. I tillbehörskatalogen finns två vindrutor att välja på för den som söker bättre skydd.

Instrumenteringen består av en digital skärm centrerad ovanför styret. En Eco-symbol ­börjar lysa vid miljövänlig körning. Reglagen är i stil med MT-09, det vill säga små till ­storleken men utan att hämma funktionen. 

Finishen känns genomgående bra. Det är visserligen en del plast och element som bara är för syns skull, men finishen är högre än vad jag förväntade mig från en ­motorcykel med en så pass låg prislapp.

Yamaha har gått tillbaka till vad en motorcykel i grunden är, här finns inget överflöd. Nybörjare kommer kunna utvecklas med den samtidigt som även erfarna motorcyklister med fördel ser MT-07 som ett vardagsalternativ. Enligt Thomas Lindh på Yamaha Scandinavia är det dock inte klart när A2-versionen når Sverige eller vad priset blir.  

Titelfighten om årets mellanvikt­are ­kommer bli tuff. I Bike #10.14 ­kommer  du kunna läsa vårt ­mellanklasstest.

Plus: Motorn. Priset. Lättkörd och busig.
Minus: Insprutningen lämnar utrymme för förbättring.

Publicerad i Bike nummer 7 2014.
Text: Jonathan Balsvik
Foto: Oscar Algott