KTM 1290 Super Duke GT är hojen som ska ta upp kampen mot rivaler som BMW S 1000 XR och Ducati Multistrada 1200 S. När det österrikiska företaget bygger en sporttourer gör de detta på sitt eget vis och företagets racefokus är ingenting de hymlar med. Det här blir tydligt så fort jag får syn på hojen där den står uppställd och bara väntar på att få rastas på Mallorcas kurviga bergsvägar.
Även om mycket gjorts om och tusentals timmar lagts ned på bygget av Super Duke GT är det inte svårt att se att det lurar en ilsken Super Duke R under kåporna och packväskorna. Chassimåtten är identiska med streetfightern för att ge GT-varianten en sportigare framtoning framför strikta touringegenskaper. Det är den aktiva föraren som är målgruppen. Den som inte vill göra avkall från kvicka sporthojsliknande egenskaper, ens när det vankas semesterresa och många mil i sadeln på varierande vägar.
Ett lågtryck med åska och regn drar in under natten och kyler ned luften rejält innan vår provkörningsdag. Jag drar en lättnadens suck över att jag valt mitt allvädersställ istället för skinnstället. Dagens körning kommer gå på mestadels våta och mycket hala vägar.
Jag låter traction controlen var aktiverad åtminstone inledningsvis tillsammans med ABS-systemet. Det känns säkrast att börja sansat och känna på motorcykeln och väglaget innan tempot höjs.
Super Duke GT känns stabil och jag sitter lagom framåtlutat och lite sportigt men utan att armarna domnar bort av tyngden från överkroppen. Bränsletanken med 23 liters volym ger ett naturligt stöd för knäna.
Handtagsvärme är standard och något som såklart används en kall dag som den här. Effekten är nog för att värma mina kylda nävar men själva handtagen hade gärna fått vara lite bredare. Med tjocka handskar är det precis att händerna får plats.
Medan vi rullar vidare låter jag den nyutvecklade quickshiftern jobba vid uppväxlingar. Den sköter jobbet galant varenda gång, men nedväxlingar får jag sköta på egen hand. Det spelar egentligen ingen roll då både växellåda och koppling är lättarbetade.
Gasresponsen ställs i tre lägen (Sport, Street och Rain). I Rain-läget sjunker effektuttaget till 100 hästkrafter och Super Duke GT blir snäll som ett lamm. I övriga lägen är det full effekt med 173 hästkrafter som ska tyglas via Ride By Wire.
Motorns kraft levereras jämnt med ett överskott av vridmoment genom hela registret. När traction control stängts av reser sig GT:n på bakhjulet hur enkelt som helst vid gaspådrag på de tre första växlarna. Trots det känns den välbalanserade motorcykeln trygg och säker hela tiden. Den är underhållande och jag anar att det ligger precis i KTM:s linje för sitt varumärke. Tävlingsarvet ska kännas även vid touring.
Super Duke GT styr in enastående bra i kurvorna och den protesterar inte någon gång när man behandlar den omilt. Den semiaktiva fjädringen sköter jobbet bra och det är bara att bestämma med knapparna på styret vilken hårdhetsgrad som önskas. Jag kan enkelt ändra inställningarna under körning när vägen ändrar karaktär eller beskaffenhet. Antidykfunktionen som är inbyggd i två av lägena är en bra tanke. Men den ger mig inte riktigt känslan för vad som händer med framhjulet när jag bromsar. Det åtgärdas snabbt genom att välja Sport-läget. Då dyker framdelen mer normalt vid inbromsning och förmedlar exakt vad som sker.
Bromsarna från Brembo är mycket bra och lättdoserade. De mattades inte det minsta av den aktiva körningen med ideliga hårda inbromsningar. ABS-systemet har tre olika inställningsmöjligheter: Kombifunktion, Supermoto-läge där det saknas ABS för bakhjulet och slutligen möjligheten att stänga av allt.
På kvällen när vi återvänder från en heldag med intensiv körning känner jag mig fortfarande alert och pigg. Det värker ingenstans i kroppen, vilket är ett bra betyg för en hoj av den här sorten. Speciellt när den har en så pass sportig karaktär som Super Duke GT.
Det här är en väldigt välutrustad hoj för 170 900 kronor. Hillhold-control, däcktrycksövervakning, farthållare, kurvljus och färddator följer med på köpet. Att det inte finns 12-voltsuttag för mobilladdare kan säkert saknas av vissa touringåkare. De som gillar att köra motorcyklar med över 170 hästkrafter i ett sportigt chassi tror jag personligen inte gråter för den lilla missen.
Superduke GT är två hojar i en. Även om det inneburit kompromisser är detta en motorcykel som kan ge dig en härlig upplevelse på favoritbanan och samtidigt duga som långfärdslok på semestern.