Provkörning: Yamaha XSR 900

Yamahas stora satsning på retromotorcyklar har fått namnet Faster Sons. Faster står förskräddarsydd prestanda och Sons ska föra arvet vidare med gedigna material och enkelhet. Filosofin stämmer väl överens med känslorna som nya XSR900 levererar. Provkörningen går av stapeln i spanska Fuerte­ventura och temperaturen visar över 20 ­grader när jag hämtar ut mitt exemplar. Den är gul och svart, de klassiska färgerna som Yamaha valt för att fira sitt 60-års jubileum. Färgsättningen finns på flertalet av Yamahas modeller till 2016. Nya XSR900 kommer även säljas i blå och silver.
 
Vi drar ut på vägarna med ytterst lite trafik och beger oss upp mot de vindlande bergsvägarna.
Yamahas nya retrofighter är snäll mot omgivningen när det gäller ljudet. En väldigt kort slutljuddämpare sticker ut under höger ben och kan ibland vara lite i vägen när föraren önskar placera tårna på fotpinnen. Vid acceleration ut ur en kurva med en påföljande lång raksträcka överraskas jag positivt. Här finns mer kraft än väntat. Radtrean är hämtad från fullträffen MT-09 och levererar en bra kompromiss mellan bottenvrid och toppeffekt.
 
Körställningen är lätt framåtlutad. Fotpinnarna har samma placering som hos MT-09 men sadelhöjden är 15 milli­meter ­högre och ligger på hela 830 millimeter. Bensintanken är längre vilket gör att höften hamnar längre bak. Första känslan är att hojen är hög men efter några minuter känns det väldigt bra. Styret är brett och delas även det med MT-09, sadeln däremot är uppgraderad med en lite annorlunda form för att passa bättre till designen. Sadeln är inte den mjukaste men fungerar bra för många mils körning med några väl planerade pauser.
 
När vi når bergsvägarna presterar fjädringen fungerar utmärkt allteftersom svängarna försvinner bakom mig i snabbt tempo. Samspelet mellan mig och motorcykeln fungerar väldigt bra. ABS-bromsarna har bra bett och blev satta på ordentlig prov några gånger. En eller två fingrar räcker gott för att stoppa XSR900 tämligen snabbt. Vikten på 195 kilo är fyra kilo mer jämfört med MT-09. XSR900 känns trots det lätt och sportig när jag manövrerar den på bergsvägarna.
 
Det märks att maxeffekten ligger högt upp i registret vid 10 000 varv. Det är aggressiva toner som ljuder och rejäl kraft som levereras när varvräknaren jobbar i det övre registret. Samtidigt har Yamaha arbetat med den elektroniska insprutningen som är annorlunda programmerad jämfört med MT-09. På XSR900 går det välja mellan tre olika motormappningar; Standard, A och B. Standard är inställd för att passa till det mesta. Men när hornen växer och du vill ha lite bättre respons i gashandtaget är A-läget ditt val. Jag kunde ibland känna att gången blev lite ryckig men inte alls i samma utsträckning som på MT-09. Byte mellan de olika körlägena görs enkelt med hjälp av en knapp på höger sida av styret så länge du låter gasrullen vara ifred.
 
På vänster sida av styret finns möjlighet att skifta mellan läge 1 och 2 på traction control-systemet. Det finns även möjlighet att helt stänga av den. I läge 1 griper traction control-systemet in ytterst lite och tillåter till och med bakhjulskörning. Läge 2 är känsligare och griper in tidigare vid eventuella släpp.
 
Vi kör på slingriga bergsvägar och på vackra vägar vid havet. De båda 17-tumshjulen tillsammans med Bridgestone Battlax däcken fungerar bra under hela provkörningen på ön. Växellådan är lättarbetad och alla sex växlar faller lätt på plats. Kopplingen är lätthanterlig och ska enligt Yamaha var 20 procent lättare att använda jämfört med MT-09 tack vare lättare fjäderbelastning. Slirkopplingen hjälper till vid nerväxling och ser till att bakhjulet inte studsar vid hård motorbroms.
 
Med XSR900 har Yamaha tillverkat en underhållande och genomarbetad motorcykel med stor utstrålning. Den kommer med ett rejält tillbehörsprogram och dessutom som en Café Racer-modell och en All Rounder-modell med höga slutljuddämpare, kylarskydd och kåpglas.

Text: Stig-Roar Martinsen