Följ vår serie med enkla mektips som du kan göra själv, varje lördag publicerar vi en ny artikel. Våga greppa verktygen!
Artikeln publicerades först 2013-12-21.
Näst motorolja och däck är drivpaket, kedja och drev, en av de företeelser på en motorcykel som det finns flest starka åsikter kring. Men drivpaket är inte voodoo, bara sunt förnuft.
En motorcykels kedja har två uppgifter. Dels ska den överföra motorns arbete till bakhjulet och dels ska den med hjälp av dreven bestämma korrekt utväxling. Större bakdrev och mindre framdrev ger högre motorvarv för en given hastighet (jämfört med standard) vilket i sin tur innebär kvickare acceleration men lägre toppfart än vid ett omvänt förhållande.
När du ska byta drivpaket är det ett par saker du måste ta ställning till. Är ovan nämnda utväxling korrekt? Pendlar du mycket motorväg kan det vara en god idé att gå ner ett kugg eller två på bakdrevet. Kör du aktivt på mindre vägar kan du gå upp motsvarande i stället. Oavsett vilket ska du inte stirra dig blind på vad som sitter original, välj vad som passar dig bäst.
Nästa punkt är drev. Det mindre främre drevet vill du ha i stål, bak har du fler valmöjligheter. Först har vi de vanliga ståldreven som ger dig många mil men är relativt tunga. Sedan har vi drev i olika lättmetallegeringar. Fördelen är låg vikt och trevlig utseende, nackdelen är i runda tal halverad livslängd jämfört med ett ståldrev. Vill du kombinera utseende, vikt och livslängd är det drev med lättmetallcentrum och nitad stålkrans som gäller – men de kostar lite mer.
När det gäller kedja har man på gatsidan mer eller mindre helt gått ifrån »vanliga« kedjor, idag är det olika former av tätade kedjor som gäller. Den enklaste varianten är o-ringskedjan som tätar mellan länkarna med en vanlig o-ring. Nackdelen med en o-ring är att den är stor och ger upphov till relativt hög friktion. Det innebär att en o-ringskedja blir tyngre och att den stjäl lite mer effekt än de modernare varianterna med x- eller xw-ringar som både glider lättare och är smalare.
Grundregeln är att du ska ha en tätad kedja av god kvalitet. Livslängden, under förutsättning att du tar hand om kedjan på rätt sätt, är jämförbar mellan o-, x- och xw-ring. Gör en avvägning mellan prestanda och ekonomi.
Om du handlar drev och kedja separat och inte som ett kit, tänk på att de ska passa varandra. Vanliga beteckningar är 520, 525, 530 och 532 vilket enkelt förklarat talar om för dig kedjans invändiga bredd, rullarnas diameter och avståndet mellan rullarna. Jagar du inte vikt väljer du med fördel samma bredd som sitter originalmonterad.
När du monterar din nya kedja rekommenderas att du satsar på ett nitat kedjelås då det både är starkare och säkrare än en clipsvariant. Många kedjor leveraras med dubbla lås vilket innebär att du kan sätta på clipslåset och åka till verkstan och få kedjan nitad. Alternativt köper du ett kombinerat spräck- och nitverktyg, de kostar från en dryg tusenlapp för en enkel variant och uppåt. Tänk på att du får vad du betalar för.
När det gäller underhåll är det välsmorda och korrekt justerade drivpaket som håller längst. En tätad kedja behöver bara smörjas mellan rullar och drev, kedjespray på sidan av kedjan är bara onödigt kladd. Gör rent kedjan ordentligt (avfettning och diskborste) med jämna mellanrum – olja och grus/sand/damm är en utmärkt slippasta som käkar drev och kedja med god aptit.