Suzuki GSX-R 750

MotoGP har sänkt slagvolymen från 990 till 800 kubik men någon liknande trend bland gathojar har vi inte sett till. Suzuki är ensamma med en sporthoj på 750 kubik. Någon egentlig tävlingsklass har inte funnits sedan många år. Så varför ska du egentligen välja bort en massa hästkrafter? Svaret är inte självklart men låt mig förklara.

Allt på GSX-R 750 är baserat på GSX-R 600. Ramen, svingen, kåporna, motorblocket – allt är 600-prylar som här har fått ytterligare 30 hästkrafter att leka med. Precis som tidigare har modellen slirkoppling, vilket vi tackar för i inbromsningen efter Karlskoga Motorstadions raksträcka. Det är egentligen inte några revolutionerande nyheter på årets 750. Den har fått större ventilationshål i blocket, vilket minimerar det övertryck som kolven skapar på väg nedåt, och bland annat en ny startmotor.

Den stora ljuddämparen äter dock upp alla små viktbesparingar som gjorts på många olika ställen. Bland annat är den nya bakramen och de nya fälgarna ett drygt hekto lättare vardera. Fulltankad väger GSX-R 750 202 kilo. Ett underbetyg då nya Honda CBR 1000 RR bara väger 199 kilo.

Men nog om siffror och teknik. Under bankörningen briljerar 750:n. Den känns liten och föraren sitter lågt, något som uppskattas speciellt av de som normalt har svårt att nå ner. Körställningen upplevs som »i« motorcykeln och som förare har du bra kontroll.

Just ordet kontroll är ledordet under bankörningen. Den upplevs som stabil upp mot tajta Ejes kurva på Karlskoga, drar fint ut ur den efterföljande hårnålen. Men det gäller att du låter motorn jobba femsiffrigt. Där trivs den.

Bromsarna är inte bara bra, de är suveräna, trots att skillnaden mot fjolårets utrustning är relativt liten. Hela motorcykeln upplevs som mycket kontrollerad och det är just det som är dess styrka. Precis som med en 600-kubikare är det lättare för de som inte kvalar in till roadracing SM att köra fort. Mindre brutal och lättare att få med sig in i kurvan. Kort sagt är det inte lika mycket brottningsmatch över körningen.

Under landsvägskörning ska vi dock inte sticka under stol med att vi saknar vridet hos i större motor…

Plus
Lätthanterlig och tar oss vanliga dödliga snabbare och säkrare runt en bana. Suveräna bromsar. Stabil.

Minus
På landsväg saknas monstervridet hos dess större kusiner. Alltför liten skillnad i pris mot 1000.

Publicerad i Bike nummer 7 2008.
Text: Magnus Johansson
Bild: Per Hammarsjö