Test av Bluetooth-hjälmar
från Motorrad nummer 5/2018
Tidigare räckte det med att man startade motorn och fällde ner visiret, för att man skulle få vara ifred. Idag är man tack vare Bluetooth-anslutning permanent uppkopplad till resten av världen. Tio tillverkare måste i detta test bevisa om det idag lönar sig att vara befriad från lugnet.
Test av:
BMW System 7 Carbon, Harley-Davidson Capstone Sunshield Modular, HJC RPHA70, LS2 FF397 Vector, Nexx SX.100, Nolan N 100-5, Schuberth R2, Shark Skwal 2, Shoei Neotec II, X-lite X-661
Vi ska inte uppehålla oss länge alls med sentimentalt prat om hur allt var bättre förr. I tider då till och med mor- och farföräldrar accepterar en Alexa, eller Siri, som ersättning för ett barnbarn är det meningslöst att dividera om huruvida en motorcykel verkligen behöver alla dessa anslutningsmöjligheter. Dessa möjligheter är redan en verklighet. Vi kan dock fastställa så här mycket: Tidigare var musiken bättre, vilket idag gör det så mycket härligare att vrida ner gashandtaget på en halvtom motorväg med det maffiga saxofonsolot av Clarence Clemons från 1975 års originalversion av Bruce Springsteens ”Born to run” i öronen. Och med det säger vi mikrofon på, upp med volymen, soundcheck.
Bluetooth i hjälmen – egentligen inget nytt. Nytt däremot är att hjälmtillverkarna själva har upptäckt denna ”Connectivity” och erbjuder kommunikationslösningen fix och färdig till respektive hjälmmodeller från fabrik.
Eller snarare: Mer eller mindre fix och färdig. Oftast kommer utrustningsdetaljen ”Bluetooth” snyggt insorterad i en medlevererad liten kartong full med kablar och fästkuddar. Men lugn. Lödkolv och lövsåg kan ligga kvar i verktygslådan. Det mesta kan faktiskt via ”Plug and Play” relativt enkelt installeras i MC-hjälmen även man är utrustad med två vänsterhänder. Den som ändå inte vågar sig på det (exempelvis om man är orolig för att hjälmens skyddande funktion ska ta irreparabel skada), kan alltid be sin handlare om hjälp med att bygga in Bluetooth-utrustningen i hjälmen. Några fasta priser för detta finns inte för något märke. Här bör man komma överens om en summa i förväg. Man ska dock inte acceptera alltför höga priser. Till och med utan erfarenhet kan man montera in ett system på mindre än en timme, med övning är det en fråga om minuter.
Exempelvis som bland de riktigt genomtänkta systemen från HJC, Nolan/X-lite, Shoei och Schuberth. Hos den sistnämnda behöver man faktiskt bara stoppa i batteri och reglage i sina speciella fack. Högtalare, mikrofon och antenn är redan inbyggda i hjälmen från fabrik. Enklare än så finns inte.
Till slut ska vi vrida upp volymen och lyssna: Hur låter då hjälmen? I vår tillfälliga studio i den varma redaktionen är det inget system som fungerar dåligt (särskilt som de flesta ändå är baserade på samma komponenter och elektronik från de tongivande märkena Sena och Cardo). Ett superbra stereoljud, glasklart tal, hjälmen som resonanslåda – den är ett mobilt konserthus.
Under färd kommer det naturligtvis individuella avväganden in i bilden: Fartvind, yttre ljudkällor (ja, det bullriga avgassystemet…), luftvirvlar från kåporna – här måste man själv avgöra när det hela övergår i en outhärdligt kakafoni som misshandlar örat. Rent generellt kan vi säga att: Vid normalt landsvägstempo kan man utan problem njuta av sin favorit-spellista på nakna Power Bikes. På stora touringmaskiner med bra kåpor går det även på motorvägar i hastigheter över det tillåtna att föra ett avspänt telefonsamtal med chefen – rent fonetiskt betraktat.
Klicka på bilden nedan för att läsa testet i helskämsläge.
