3 december, 2024
Alkohol och bilkörning hör inte ihop. Ändå är det många som väljer att sätta sig bakom ratten kort efter alkoholkonsumtion. Och det blir inte bättre. Det visar attitydundersökningar som MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen låtit göra på regelbunden basis inför Trafiknykterhetens dag sedan 2011.
Alkohol och bilkörning hör inte ihop. Ändå är det många som väljer att sätta sig bakom ratten kort efter alkoholkonsumtion. Och det blir inte bättre. Det visar attitydundersökningar som MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen låtit göra på regelbunden basis inför Trafiknykterhetens dag sedan 2011.
MHF och Bilprovningen genomför regelbundna enkäter för att ta pulsen på svenskars attityder kring trafiknykterhet. Resultaten har varit nedslående och bekräftat behovet av manifestationer som Trafiknykterhetens dag och information för att påverka och medvetandegöra bilister om att alkohol och bilkörning inte hör ihop samt varför. Förhoppningen har varit att kunna se en förstärkning av normen om helnykterhet i trafiken men tio år senare går utvecklingen fortfarande inte åt rätt håll, snarare tvärtom.
Bekvämlighet prioriteras före säkerhet
Den senaste undersökningen visar att var tjugonde förare (4 procent) kör bil kort tid efter att ha druckit alkohol. Andelen var i stort sett densamma (5 procent) i föregående enkät och i den dessförinnan (6 procent). På följdfrågan om orsaken uppger över hälften (54 procent) att ”man inte blev så påverkad utan kände att man klarade att köra”. Förarna litar med andra ord på sin egen bedömning och upplevelse som grund för lämpligheten att köra bil, trots att detta inte är en säker metod. 12 procent motiverade sitt val med att det var det enda sättet att komma hem, 8 procent med att risken för att ”åka fast” var låg och 7 procent med att det var bekvämare att åka bil än på annat sätt. Förarna prioriterar alltså bekvämlighet före säkerhet. Andra skäl till att köra var att alkohol var ett oplanerat inslag och att bilen behövdes för att komma hem eller att den behövdes dagen efter så den inte kunde stå kvar.
Fler nykterhetskontroller centralt för förändring
Svaren i undersökningen bekräftar att risken för att ertappas måste bli högre bland förare. För att stärka normerna i samhället är det därför helt centralt att fler nykterhetskontroller görs i trafiken. Det är den enda chansen att upptäcka rattfylleri och att förebygga olyckor samt att på sikt även vända utvecklingen åt rätt håll.
Beräkningar visar att det sker 625 rattfyllerikörningar i timmen i Sverige. Därför är risken att möta en rattfyllerist på vägen stor. Och det gäller inte bara alkohol, utan även andra droger, som är ett snabbt växande bekymmer. På senare tid har särskilt cannabis trätt fram som minst lika vanligt, ibland ännu vanligare, som alkohol som berusningsmedel bland påverkade förare i polisens trafikkontroller.
60–80 personer dör i Sverige varje år i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor. Att rädda fler av dessa liv skulle förutom att bespara alla anhöriga ett lidande, ge en ekonomisk besparing för samhället.
