Yamaha FZ1-N/FZ1-S Fazer

Åtta härliga säsonger har gått sedan Yamaha presenterade den första versionen av Fazer för världens hojåkare. Modellen, då endast tillgänglig med 600-kubiksmotor, var baserad på sporthojen Thunder Cat och lyckades genom ett banbrytande och sportigt koncept, inslaget ett användarvänligt hölje övertyga både motorjournalister och potentiella kunder om sin suveränitet. Strax efter, närmare bestämt år 2001, fick den lille ettrige pendlarhojen sällskap av en större variant. Yamaha plockade ihop de bästa delarna man kunde föra över från flaggskeppet R1, smällde ihop ett lagom sportigt chassi och slog in det hela i en moderat designad låda som man klistrade dit den vid det här laget väl etablerade logotypen på. Det hela visade sig fungera så pass bra att kategorin ”street” nu är den bäst säljande på den globala marknaden för Yamaha som lät modellen vara oförändrad ända tills idag.

Under presentationen av de nya modellerna lägger chefsutvecklare Tominaga-san stor vikt vid att man höjt Fazerns prestanda och designat den för att föra tankarna till extremer. Förra varianten led av ett utseende som inte riktigt matchade dess prestanda och ”en varg i fårakläder” är inget som går hem hos män i läder. Har man det, gillar vi att det syns. Punkt slut, kloka ord.

Redan när jag sätter mig på hojen känner jag att man har höjt fotpinnarna. De små vännerna sitter nu 16 millimeter högre än hos föregångaren FZS vilket tillsammans en placering 27 millimeter längre bak ger en sportigare körställning, dock utan att vara extrem. Modellen är fortfarande ett vettigt långfärdsalternativ och på motorvägen känner föraren tydligt av det 17 millimeter högre kåpglaset på varianten med tilläggsbeteckningen S. Turbulens är inget som hamnar på minussidan och det hela är snyggt inbakat i den av R1 inspirerade frontkåpan. Styret har fått en rakare design, inspirerad av streetfightertrenden, med svagt bakåtböjda ändar och några störande vibrationer existerar inte.

Motorn har samma silkeslena gång som vi är vana vid hos R1 och känslan i gasen är näst intill fulländad vilket ger sig till känna när du ger dig ut på kurvigare vägar och ökar tempot. Att gå från totalt avslag till påslag är en mjuk händelse vilket låter föraren koncentrera sig på greppet och den rådande trafik­situationen. Insprutningen är direkt hämtad från R1 och registret har ändrats med hjälp av en annan mappning av styrenheten samt annorlunda kamaxlar. För att göra modellen drägligare på långfärd har man även ändrat utväxlingen på femmans och sexans växel. I 100 kilometer i timmen ligger varvräknarnålen klistrad på 4000 varv vilket är 200 lägre än hos motordonatorn. Toppeffekten ligger numera på 150 hästar vilket är sju mer än hos föregångaren. Det hela kan tyckas lite men märks tydligt då motorn tvingas upp i drägliga varvtal. Kring 8 000 vaknar kaminen till liv ordentligt vilket kan vara en av anledningarna till att de ökade fördelarna i mellanregistret upplevs mindre än utlovat. Skillnaden från FZS går dock inte obemärkt förbi. 

I kurvor styr FZ1 föredömligt kvickt. Spårsäkerheten är bra och hojen hamnar där du vill ha den. Den korta hjulbasen bidrar till att göra riktningskorrigeringar odramatiska om du skulle hamna på villovägar. Fjädringen, som är fullt justerbar både fram och bak, jobbar aktivt mot underlaget men upplevs som hård när vi styr in på mindre jämna vägar. Kanske är detta ett resultat av de sportigare ambitionerna, vilket trots allt mottages tacksamt med tanke på föregångarens aningen mjuka standardinställningar. 

Passagerarsadeln på kåpversionen; FZ1 S ­Fazer, är länge än den nakna versionen, samt kompletterad med handtag på båda sidor. Vidare är kåpans längd ökad för att få sakerna att få plats samt ge föraren tillfälle att montera de av Yamaha signerade packväskorna. För att ytterligare underlätta för eventuell medåkare har man utrustat dynan med en puckel som hindrar denne från att glida fram vid kraftiga inbromsningar. Ett inte bara praktiskt, utan även snyggt tilltag, som sätter mer liv i den annars döda ytan ovanför bakhjulet. Det hela har tvingat japanerna att konstruera två olika varianter av bakramen, där den kåplöses variant är kortare, och därigenom självklart lättare.

Instrumenteringen är digital med en dominant analog varvräknare. Bränslemätaren är tydligt infälld i det lilla grå fönstret som även inhyser dubbla tripmätare samt ackumulerad körsträcka. Samtliga reglage känns kvalitativa och placeringen är korrekt. Bromsgreppet kan justeras i fem olika lägen beroende på förarens handstorlek och känslan i bromsarna är mycket bra tillsammans med effektiviteten. Skivornas diameter har ökat från 298 millimeter till 320 vilket tack vare en tunnare skiva räddar FZ1 från en ovälkommen viktökning. Oken är plockade direkt från R1 och bakbromsen är identisk med sin snabbare storebrors.

Du som gillar långa dagsetapper bör lägga dina sparpengar på FZ1-S Fazer. Kåpan är bättre än sin föregångares och motorn kommer inte att göra dig besviken. Som pricken över i finner långdistansresenären ett digert utbud av touringfrämjande originaltillbehör, där packväskor, värmehandtag och helkåpa är de mest uppskattade. Du som föredrar stadsbaserad huliganism bör dock välja den kåplösa varianten FZ1-N. Den minimalistiska förarmiljön och den kaxiga framtoningen kommer att sätta guldkant på säsongen och modellutvecklarnas försök att ”få föraren att känna som han har kontroll” har verkligen lyckats. Vidare har även denna modell ett digert tillbehörsprogram, något som uppskattas av kunder som vill synas, något man äntligen gör i sadeln på en Fazer.

Plus:
Häftig design och sportiga egenskaper. En mycket kompetent allroundhoj. Bra effekt!

Minus:
Mer kompakt körställning än tidigare samt aningen karaktärslös effektkurva.

Publicerad i Bike nummer 3 2006.
Av: Niklas Carle
Foto: Paul Barshon